EPOS arbetar för att lyfta och inspirera kvinnliga ledare inom idrotten, och idag får vi möta Lotta Lundin – en erfaren och engagerad tränare från Borlänge med en lång bakgrund inom fotbollen. Här delar hon med sig av sin resa, sina tankar om ledarskap och vad som krävs för att fler kvinnor ska ta plats inom tränaryrket.
Från Spelare till Tränare – En Oväntad Men Naturlig Resa
Lotta Lundin, 51 år, har idrotten i blodet. Uppvuxen i en riktig idrottsfamilj, där många nått hög nivå inom sina sporter, har fotbollen alltid varit en stor del av hennes liv. Hon spelade själv elitfotboll i sin ungdom men avslutade sin aktiva karriär när hon fick barn vid 25 års ålder.
Att hon skulle bli tränare var inget hon hade planerat – men när hennes äldsta dotter började spela fotboll vid 5–6 års ålder blev Lotta föräldratränare, och där började en ny resa. Efter några år med flicklaget värvades hon till Kvarnsvedens IK, där hon började som assisterande tränare i F19-laget innan hon tog över huvudansvaret. Samtidigt var hon akademiansvarig för flickverksamheten.
Under denna period avancerade klubbens damlag till Damallsvenskan och spelade där säsongerna 2016 och 2017. När laget senare föll ner i division 1 fick stora delar av F19-laget ta klivet upp till damlaget, och Lotta följde naturligt med som assisterande tränare. Men med klubbens degradering kom också minskade resurser, vilket innebar att arbetsbördan blev enorm.
– Jag fungerade som tränare, administratör, materialare och lagledare – i princip hade jag alla roller, berättar Lotta.
Till slut tog det på både kropp och psyke, och hösten 2022 beslutade hon sig för att kliva av. Hon lovade sig själv att tacka nej till alla erbjudanden i minst ett år – ett löfte hon höll fram till årsskiftet 2024/25. Då kom ett erbjudande från Kvarnsvedens IK:s damlag, nu i division 2, där hon fick en tydlig och begränsad roll som assisterande tränare.
– Jag ingår nu i ett dreamteam med 13 fantastiska personer och får fokusera på det jag älskar – fotbollen. Efter bara 1,5 månad känner jag återigen en enorm glädje på planen, säger hon.
Trygghet och Glädje – Nycklar till Utveckling
För Lotta är trygghet den absolut viktigaste faktorn för att skapa en framgångsrik och utvecklande miljö för spelarna.
– Om en spelare inte känner sig trygg kommer hon att hålla tillbaka och inte våga ta de risker som krävs för att utvecklas. En trygg miljö ger mod att göra misstag – och det är genom misstagen vi lär oss, förklarar hon.
Hon har alltid fokuserat på att bygga stark lagkänsla och skapa en positiv gruppdynamik. För henne har det aldrig varit en motsättning att driva en elitverksamhet och samtidigt ha roligt tillsammans.
– För att orka den träningsmängd som krävs måste miljön vara både stimulerande och attraktiv, säger hon.
Hon lyfter även vikten av bra träningsförutsättningar, något hon haft förmånen att arbeta med genom åren. Tillgång till bra planer och träningstider är en stor fördel, särskilt i mindre orter där konkurrensen om resurserna inte är lika hård.
Hur Kan Fler Kvinnor Bli Tränare?
EPOS arbetar aktivt för att öka andelen kvinnliga ledare inom svensk idrott, och Lotta ser flera viktiga faktorer för att fler kvinnor ska våga ta steget in i tränaryrket.
– Att lyfta fram kvinnliga tränare och visa goda förebilder är oerhört viktigt – och det är precis vad EPOS gör, vilket är toppen!, säger hon.
Hon pekar också på en utmaning som många kvinnliga tränare möter – förväntningar på att ta ansvar för fler uppgifter än bara tränarrollen.
– Jag har många gånger fått höra: ”Du som är tjej och har lite koll, kan väl också fixa kläder, mat, tvätt, packning…” Det gör att arbetsbelastningen blir orimlig. Kvinnor har ofta redan ett stort ansvar i familjen, och om tränarrollen blir för omfattande skräms många bort från att ens försöka, förklarar hon.
Hon menar att för att fler kvinnor ska ta tränarroller måste de få just vara tränare – och inte förväntas hantera alla kringuppgifter också.
Att Inspirera Nästa Generation
Lotta hoppas att hon har kunnat inspirera unga spelare och tränare att våga satsa på ledarskap inom fotbollen.
– Jag vill att fler ser vilken styrka det är att ha en kvinnlig tränare, särskilt i flick- och damlag. Vi kan tillföra saker i ledarskapet som män kanske inte gör. Förhoppningsvis är det någon som har inspirerats av mitt sätt att leda och tar det med sig in i sina egna framtida uppdrag, avslutar hon.
