Stina Jönsson började sin triathlonresa för snart 22 år sedan, efter att ha fött sitt första barn. Det var under denna tid som hon blev imponerad av vad hennes kropp kunde åstadkomma, vilket väckte en nyfikenhet kring vad mer hon kunde klara av. ”Efter att ha burit barn och genomgått en förlossning blev jag så imponerad av vad min kropp faktiskt kunde göra. Det väckte en nyfikenhet på att utforska vad mer jag kunde uppnå,” säger Stina. Innan hon började med triathlon var hon engagerad i sina punkband och la all sin tid på att spela och repa.
Idag arbetar Stina som triathloncoach i Race & Shine, fystränare i simklubben Neptun och driver sin egen verksamhet där hon coachar enskilda klienter, framförallt inom triathlon. En erfarenhet som har påverkat henne mycket som tränare är bristen på vetenskaplig grund för träningsråd riktade till kvinnor. ”Det finns så lite vetenskaplig grund för träningsråd för kvinnor. Och det är förvånansvärt hur lite manliga tränare visar intresse för ämnen som menstruation och hormoner, som verkligen påverkar många kvinnors träning,” säger hon.
Stinas träningsfilosofi grundar sig i att se hela individen. ”Jag anpassar alltid träningen efter den person jag har framför mig. Det handlar om att förstå deras mål och situation, och skapa en helhetsbild som både fysiskt och mentalt stöttar dem,” förklarar hon. Hon betonar också vikten av att förstå den psykologiska aspekten av träningen. ”Vi pratar mycket om motivation och andra psykologiska aspekter. Jag vill att atleten ska förstå sig på sig själv bättre och hur kroppen fungerar när vi jobbar tillsammans.”
En av de mest givande aspekterna av att vara tränare inom triathlon, enligt Stina, är mötena med olika människor. ”Det är fantastiskt att få sätta sig in i en individs vilja att åta sig en utmaning och sedan samarbeta för att nå det målet. Det är också härligt när atleten börjar förstå sig på sig själv lite bättre,” säger hon. Hon betonar vikten av medkänsla och att utbilda sina atleter om både kroppens funktioner och psykologiska processer. ”En stor del av mitt arbete handlar om att visa medkänsla och utbilda atleterna i hur kroppen fungerar. Det är också viktigt att förstå att dessa processer kan förändras över tid.”
När det gäller kvinnor i ledarskap inom triathlon och idrott i allmänhet, ser Stina stora möjligheter till förändring. ”För att fler kvinnor ska vilja och våga ta ledarroller i sporter som triathlon, måste vi först få fler tjejer att stanna kvar i idrotten. Det handlar om att erbjuda en motiverande och inkluderande miljö, där kvinnliga tränare och förebilder spelar en viktig roll,” säger hon. Stina poängterar också vikten av att klubbar arbetar med värdegrund och aktivt utmanar den machokultur som finns inom många föreningar. ”Det krävs ett samhällsarbete för att förändra normer och skrota machokulturen. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för hem och barn, vilket gör att det är svårt att ta på sig kvällsarbete som tränare om man inte har ett jämställt hem,” förklarar hon.
Stinas ledarskap kännetecknas av att hon vill synliggöra tabun och göra det lätt att prata om kroppen och idrotten. ”Jag vill att det ska vara lätt att prata om allt som rör kroppen och träningen. Det är också något jag aktivt arbetar med, både som tränare i simklubben och som förebild för ungdomar,” säger Stina.
När det gäller att träna både män och kvinnor inom triathlon, jobbar Stina för att skapa en inkluderande och rättvis träningsmiljö. ”Jag är väldigt nyfiken på individen och ställer många frågor för att förstå deras behov och förutsättningar. Jag lyssnar på svaren och anpassar träningen därefter,” säger hon. Stina ser också vissa skillnader i hur män och kvinnor förhåller sig till träning och prestation. ”Män tenderar ofta att kasta sig in i nya utmaningar utan att alltid vara helt förberedda, medan kvinnor ofta är mer noggrant förberedda. Jag ser också att män är mer benägna att ignorera skador, medan kvinnor oftare söker vård och följer rehabövningar,” förklarar hon.
Foto: SvD
